Etikettarkiv: tillgänglighet

Riksdagsdebatt om Sveriges svar till FN

Idag fredagen den 13 december debatterade riksdagen den svenska funktionshinderspolitiken och den granskning som FN nu gör av hur Sverige arbetar efter konventionen. Debatten, som pågick cirka en halvtimme, hölls efter en interpellation av Lennart Axelsson (S) till statsrådet Maria Larsson, (Kd). Frågorna gällde vilken inriktning som regeringens svar kommer att ha till FN inom områden som arbetsmarknad, skola, tillgänglighet, oberoende MR-institution och i frågan om personlig assistans.

Några punktvisa noteringar under debatten:

*  Regeringen bekräftar att den bild av läget som Handisam har visat i sina rapporter, ”det går för långsamt”, stämmer. Samtidigt ville man förstås framhålla områden med en positiv utveckling.

* Maria Larsson slog åter fast att regeringen återkommer med förslag om en skärpning av diskrimineringslagen så att den också klassar bristande tillgänglighet som diskriminering.

* Regeringen fortsätter bereda frågan om en oberoende MR-institution i Sverige, enligt bland annat det som konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer som krav.

* Det finns fortfarande en syn att personer med funktionsnedsättning som inte har nedsatt arbetsförmåga har samma ställning på arbetsmarknaden som arbetssökande i övrigt. Det är enligt ”politiken” den ”nedsatta arbetsförmågan” som är problemet.

Lyssna på hela debatten genom filmklippet ovan.
Läs mer:

Lika Unika-bloggens inlägg inför debatten
Svensk Handikapptidskrift skriver om debatten

En angelägen debatt i Sveriges riksdag

riksdagen

Fredagen den 13 december är inte bara Lucia utan också en dag då den svenska riksdagen ska debattera FNs granskning av Sveriges funktionshinderspolitik och hur vi i vårt land förverkligar innehållet i FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta efter att en interpellation ställts i frågan av Lennart Axelsson (S) till statsrådet Maria Larsson. FN-kommittén i Geneve har, som bloggen skrivit om förut, ställt 46 frågor till regeringen om utvecklingen av politiken på olika områden.

Det är naturligtvis omöjligt att på förhand avgöra hur bred eller djup, hur lång eller kort debatten kommer att bli. Däremot finns i frågorna underlag till många viktiga diskussioner som förhoppningsvis engagerar ledamöterna. I interpellationstexten berör Lennart Axelsson den beskrivning av läget som presenteras i Handisams rapport ”Hur är läget 2013”. I texten står det:

”Först noterar man att ”inom alla de prioriterade politikområdena har grupper av personer med funktionsnedsättning sämre förutsättningar och lägre grad av delaktighet jämfört med övrig befolkning”. Sedan dras slutsatsen om hur politiken inte förefaller vara tillräckligt offensiv. ”Uppföljningen visar att utvecklingen mot de beslutade inriktningsmålen och delmålen går för långsamt”, skriver man. Mot den bakgrunden är det särskilt angeläget att uppmärksamma såväl FN:s frågor till Sverige som regeringens kommande svar.”

De konkreta frågorna handlar om bland annat jobben, skolan och tillgängligheten:

1. Vilken kommer inriktningen vara i regeringens svar till FN på frågorna om den besvärande situationen på arbetsmarknaden för många personer med funktionsnedsättning?

2. Vilka signaler avser regeringen att sända till FN-kommittén med anledning av frågorna till Sverige på utbildningsområdet?

3. Vad svarar regeringen FN-kommittén när det gäller arbetet med att förbättra tillgängligheten och att undanröja hinder? Avser regeringen att i det svaret tydliggöra frågan om en skarpare diskrimineringslagstiftning där bristande tillgänglighet förs in som en diskrimineringsgrund?

4. Vilket blir den svenska regeringens svar till FN på frågan om inrättande av en fristående övervakningsmekanism/MR-institution i Sverige?

5. Vilket svar avser regeringen att ge FN på frågan om delaktighet för personer med funktionsnedsättning som för detta behöver individuellt stöd i form av personlig assistans?

Debatten hålls i det pass av interpellationssvar som startar klockan 09.00 på fredag. Lyssna!

Läs mer om Lika Unikas arbete med FNs granskning av Sverige

Torsdagsaktionen till final som ”Årets röstbärare”

839_gruppbild_webbklar

Torsdagsaktionen är i final i Sektor3-tävlingen om ”Årets röstbärare”. Detta efter den nominering som Lika Unika gjorde och som jag skrev ett blogginlägg om här. Den 2 december genomförs årets Civilsamhällesgala och där avslöjas vem av finalisterna som får priset. Lika Unika håller förstås tummarna för den egna nomineringen av Torsdagsaktionen!

Läs mer:
– Sektor 3 skriver på sin hemsida om priset:
”Priset ska gå till en person eller organisation i det civila samhället i Sverige som under 2012-2013 varit en stark röstbärare för andra människor eller idéer, och som lyckats särskilt bra med att synliggöra och väcka debatt i någon för sin organisation viktig fråga. Priset delas ut av Sektor3, bokförlaget Idealistas och idétidskriften Kurage med tidskriftens redaktionsråd som jury”.

– DHRs hemsida om nomineringen

Torsdagsaktionen bör få priset ”Årets röstbärare”

839_gruppbild_webbklar”Årets röstbärare”. Så kallas ett av de två priser som tankesmedjan Sektor 3 i samarbete med tidskriften Kurage delar ut vid årets ”Civilsamhällegala” den 2 december. Lika Unika har beslutat nominera Torsdagsaktionen till priset och ser man till kriterierna som de nominerade ska uppfylla förefaller nomineringen vara stark och ”klockren”. I dessa skriver prisutdelarna:

”Priset ska gå till en person eller organisation i det civila samhället i Sverige som under 2012- 2013 varit en stark röstbärare för andra människor eller idéer, och som lyckats särskilt bra med att synliggöra och väcka debatt i någon för sin organisation viktig fråga. Juryn kommer särskilt titta på personer eller organisationer som samlat åsikter, t ankar och identiteter som vanligtvis har en svag ställning i den offentliga debatten.”

Lika Unikas motivering som finns med i nomineringen av Torsdagsaktionen lyder: 

”Torsdagsaktionen samlar idag 21 riksorganisationer inom funktionshinderrörelsen för ett tillgängligt och användbart Sverige där vi gör rätt från början och ser tillgänglighet som lönsamt för hela samhället. Aktionen jobbar för en skarpare diskrimineringslagstiftning där också bristande tillgänglighet klassas som diskriminering.

Varje torsdag morgon sedan 1 december 2011 har aktionen funnits vid Rosenbad för att dela flygblad och samtala med statsråd. Torsdagsaktionen har lyckats pressa fram ett initiativ från Sveriges riksdag i frågan, och löfte i regeringens budgetproposition om kommande lagförslag.
Torsdagsaktionen har med lågmäld uthållighet, kraft och engagemang gett röst åt många människors vrede över brister i tillgängligheten i Sverige.”

Glasberga, Glaskupor och konsten att förändra värderingar

glasskål”Konsten att förändra värderingar”. Det var rubriken på Lika Unikas seminarium under Almedalsveckan och som du kan se i efterhand på vår hemsida. Möjligen anade vi inte när vi satte rubriken att det så snart skulle komma nya, tydliga exempel på behovet av de förändrade värderingarna. Jag tänker på den debatt som har blossat upp i Södertälje, där planer på ett LSS-boende har väckt oro och krav på stoppade byggplaner. I mail till kommunen varnar boende i området för otrygghet och till och med för kidnappningar och våld mot barnen om boendet byggs. ”Placera boendet på ett säkert avstånd från villabebyggelsen” menar upprörda i Glasberga. Södertälje är inte ensamt exempel på liknande reaktioner.

Den som vill kan säkert se ”fallet Glasberga” som något isolerat och något som står för enskildas fördomar, okunskap och kanske egenintresse. Men är det verkligen så enkelt? I ett samhälle som Sverige 2013 bär många bilden av det jämlika och rättvisa samhället. Men är det så? Ungefär var femte person har en funktionsnedsättning i Sverige. Många möter dagligen svårigheter och problem, både fysiskt och i andras bemötande. Vi ser att den som har en funktionsnedsättning har svårare att få arbete och därmed egen försörjning. Vi ser otillgängligheten finnas kvar samtidigt som politiken inte klarar av att lagstifta mot diskrimineringen och inte heller att påskynda arbetet med att göra Sverige tillgängligt. Vi ser hur en funktionsnedsättning kan försvåra ditt val av utbildning och elevernas skolgång därför att inte tillräckligt görs för att skapa bra förutsättningar för studierna.

Ett modernt samhälle år 2013 borde ha lärt sig att mångfald både berikar och är direkt lönsamt för alla. När protesterna reses mot personer med en funktionsnedsättning i Södertälje eller på andra platser runt om i landet är det därför ett krasst och kallt uttryck för ett misslyckande för oss alla och ett rejält fattigdomsbevis. Malin Bergendals text i Fria Tidningen fick rubriken ”Glaskupa över Glasberga”. Träffande men tyvärr något som är betydligt mer utbrett.

Vi har alla ett ansvar för att lyfta bort glaskupor, släppa in upplivande, frisk luft och motverka fördomar och diskriminering. På många sätt handlar det om vår egen värdighet som samhälle och där har både du och jag ett ansvar.

Mer om ämnet:
Inslag i SvT om Glasberga.
Länstidningen om Glasberga-protesterna.
– Ledare: Hallands Nyheter, Sakine Madon i Norran,
– Andra bloggar: Kjell Stjernholm, Johannes Westlund, Peter Högberg,

Skarp kritik och mastodont underkännande!

regeringenDet är ett skarpt kritiskt och samtidigt ett mastodont underkännande av myndigheternas arbete med tillgänglighet som Handisams Generaldirektör Carl Älfvåg ger de svenska myndigheterna i dagens debattinlägg i Nya Wermlands Tidning. Kritiken förs fram efter den granskning som Handisam nyligen berättade om. Där redovisas att endast 12 av 289 myndigheter uppfyller Handisams kriterier för tillgänglighet. 54 myndigheter har sedan ifjol backat i det grundläggande tillgänglighetsarbetet och nästan hälften har inte tagit ett enda steg framåt, berättar myndigheten som själv tillhör de som får full poäng i granskningen.

Av de myndigheter som kan betecknas som föredömen på det här området finns också bland annat Boverket,  Diskrimineringsombudsmannen, Högskolan i Borås och Riksdagsförvaltningen. Men även om Handisam noterar att en majoritet av myndigheterna går framåt i arbetet är rapporten mycket oroväckande. När inte ens de myndigheter i staten som borde gå före gör sitt, hur ska då insikten komma till fler ansvariga och få dem att agera? Som framhålls i artikeln är tillgänglighet en bärande princip i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige ställt sig bakom. Samma vikt får frågan i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. ”Staten har ett stort ansvar att vara ett föredöme för andra”, påpekar Handisam.

Dessvärre är inte den här granskningen den enda som pekar på en utveckling bakåt. Nyligen kom Handisams lägesrapport för 2013 som drog slutsatsen att det knappast går att hitta någon utveckling framåt i funktionshinderpolitiken som helhet. I företaget Humanas tillgänglighetsbarometer för i år som kom nyligen visas på samma dystra läge. Den visade att en av tre kommuner inte har utvärderat arbetet med att förbättra tillgängligheten de senaste åren. Hälften av kommunerna avstår från att ställa krav på tillgänglighet när de ger anslag till kulturverksamhet. I pressmeddelandet skriver företaget: ”Undersökningen pekar på att arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning har avstannat i kommunerna”.

I det läget vore det guld värt om det i diskrimineringslagen slogs fast att bristande tillgänglighet ÄR en diskrimineringsgrund. Det kravet ställs av funktionshinderrörelsen i Torsdagsaktionen. Samma krav har de flesta av riksdagspartierna och riksdagen har till och med begärt ett lagförslag av regeringen. När ännu en torsdagsaktion genomförs denna vecka har vi väntat 972 dagar på regeringen, räknat från den dag när rapporten ”Bortom fagert tal” presenterades.

Som en trist illustration på senfärdigheten, dålig tillgänglighet och oviljan till initiativ för bättre tillgänglighet kommer jag inte åt regeringens hemsida för närvarande utan får felmeddelande. Det gör att jag inte kan länka till ”Bortom fagert tal” ,men det kan du som bloggläsare möjligen leva med.

Men det skarpa ”felmeddelande” till statens myndigheter som Handisam skriver om i dagens artikel kan inte förbises så enkelt. Bristande tillgänglighet utestänger men verkar tyvärr accepteras allt mer som en realitet, något vi måste leva med. Det är inte okey!

Därför måste värderingar förändras!

en stärkt röst dans almedalen 2013Bilden är från Almedalen 2013. På Donners plats dansar unga från ”En stärkt röst” för bättre tillgänglighet under parollen ”Jag är inte jobbig. Jag är viktig”.

Du minns kanske temat för Lika Unikas seminarium som vi hade i Almedalen i år? Rubriken var ”Konsten att förändra värderingar – hur gjorde de framgångsrika”. Det låter kanske som en stor och svår uppgift. Många gånger sitter värderingar och föreställningar djupt rotade i oss människor. Men det är helt nödvändigt om politiken ska kunna vridas i en annan riktning, en väg som verkligen förbättrar levnadsförhållanden för alla. En väg som gör att den som har en funktionsnedsättning i praktiken får samma villkor och möjligheter som andra. Gång på gång kommer ”bevis” på hur viktig den omställningen är. Gång på gång kommer bevis på att vi har mycket mer att göra för att nå målet om ett samhälle med lika förutsättningar för alla.

I nyhetsflödet ser jag att Kanal 5 nu ändrar namnet på sin TV-produktion ”De odejtbara”, efter en kraftig kritik mot det temat. Utgångspunkten var alltså från början, i Sverige år 2013, att den som har en funktionsnedsättning är ”Odejtbar”. Vilka värderingar har funnits i redaktionsrummet där kanalens program har skapats?

Men även om avarter av det slaget förtjänar skarp kritik är kanske den stora utmaningen ändå det som handlar om hur betydligt fler beslutsfattare tänker. En illustration av det fick jag när jag såg en lokal partihemsida för ett stort parti i en mindre ort i landet. Där fanns några rader om funktionshinder och några politiska förslag på det området. De hade placerats under rubriken ”En hjälpande hand”. Så ser det ofta ut i kommunalpolitiska program där, som jag brukar säga, funktionshinderpolitiken inte sällan är placerad under Socialnämndens avsnitt, och där någonstans mellan frågor om ”äldreboende” och ”missbruksvård”. Säkert vackra tankar om att ”ta omhand” men ack så tydligt det blir att det behövs ett verkligt paradigmskifte. Från ”patient till medborgare”, kanske?

När värderingarna biter sig kvar i gamla hjulspår blir den konkreta politiken fel eller alltför svag. Vi ser det i uppföljningarna av funktionshinderpolitiken. När myndigheten Handisam publicerar sin uppföljning av strategin för funktionshinderspolitiken 2011–2016 skriver man: ”Uppföljningen visar att det knappast går att se någon utveckling än så länge”.

Så länge gamla värderingar har fäste blir det som det blir. Funktionshinderfrågor blir en politisk icke-fråga, som det talades tyst om i Almedalen. Det leder till ett bristande politiskt tryck som bromsar utvecklingen. Till det, en bristande medial uppmärksamhet som gör att frågorna knappast ”finns” i det politiska Sverige. Och kanske en brist på konflikt. Ingen säger emot, i alla fall inte högt. Ingen argumenterar tydligt för nej till reformer men ojar sig samtidigt över budgetunderskott och som i fallet diskrimineringslagen också stoppar Torsdagsaktionens krav på en lagförstärkning där det slås fast att brister i tillgänglighet är diskriminerande.

Om perspektivet mänskliga rättigheter skulle styra fullt ut så hade vi inte accepterat att människor stängs ute på det sätt som görs idag. Ingen skulle komma på tanken att med hänvisning till ”det är för dyrt” dra in rösträtten för människor som bor i glest befolkade trakter i Sverige. Att rösta är rättighet och precis på samma sätt borde vi se på andra samhällsfrågor. Också för personer som lever med en funktionsnedsättning. Precis det som FN:s Konvention handlar om och som hela det politiska Sverige borde arbeta hårt för att förverkliga.

Läs mer:
Unga Hörselskadade om ”VI ska normaliseras”
DHR-bloggen, Maria Johansson om #funkpol i Almedalen

Torsdagsaktionen i Visby

image

På torsdagsmorgonen denna Almedalsvecka hade Torsdagsaktionen sin vanliga samling utanför regeringens sammanträdeslokal, normalt Rosenbad i Stockholm men nu Länsstyrelsen i Visby. Budskapet för dagen: 958 dagar har gått sedan remisstiden gick ut på ”Bortom fagert tal”, en regeringsskrivelse som föreslog lag om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Efter det har också Sveriges Riksdag begärt lagförslag men fortfarande uteblir propositionen. Dagens aktion samlade många och förhoppningsvis känner regeringspartierna en ökad press. Att gå till val 2014 med en funktionshinderrörelse i uppror är ingen politikers dröm!

Mäktig manifestation för bättre tillgänglighet

torsdagsaktion XL collage
Torsdagsaktionen den 30 maj 2013 blev en mäktig uppvisning av stödet för en skarpare lagstiftning om bristande tillgänglighet som diskriminering. Uppskattningsvis 300 personer slöt upp utanför regeringsbyggnaden Rosenbad, denna dag 923 av väntan på lagförslag. Som bekant är bakgrunden att det i Sverige finns lagar som gäller och som egentligen borde räcka för att förbättra tillgängligheten i samhället. Problemet är att lagarna inte följs. Att i diskrimineringslagen bli tydlig med att tillgänglighetsbrister är diskriminering är ett viktigt steg för att sätta press på arbetet med tillgänglighetsförbättringar.

Nyligen kom myndigheten Handisam med sin rapport ”Hur är läget”, som är en uppföljning av myndigheternas och kommuner/landstings arbete med funktionshinderspolitiken. Generellt visar sammanställningen att det går långsamt och att mycket mer behöver göras för att Sverige ska bli tillgänglighet för alla och RÄKNA med alla! Inom området tillgänglighet visar Handisam bland annat:

* Kommunerna uppger att 55 procent av de enkelt avhjälpta hindren var åtgärdade år 2010.
* 4 procent av kommunerna är alla kommunala lekplatser tillgängliga för barn med funktionsnedsättning
* 12 procent av kommunerna har inventerat sina flerbostadshus ur ett tillgänglighetsperspektiv.     
* Färre personer med funktionsnedsättning, 35 procent, går i skog och mrk. Bland övrig befolkning är andelen 46 procent.

Det återstår att se om dagens ”Torsdagsaktionen XL” kan sätta fart på politikerna i regeringen och bidra till att det äntligen kommer ett lagförslag. Det vore ytterst värdefullt, viktigt och välkommet, regeringen!

Alltför usel takt i funktionshinderspolitiken!

hur är läget 2013Det går för långsamt. Mer behöver göras av fler. Det behövs mer systematik i arbetet för ökad delaktighet och bättre tillgänglighet. Lagar som redan finns måste följas. Det är dags att sätta högre fart! Det är några slutsatser som Myndigheten Handisam drar i dagens lägesbeskrivning och uppföljning av funktionshinderspolitiken som presenteras på deras hemsida och i en debattartikel på SvD Brännpunkt där också ansvarigt statsråd Maria Larsson är undertecknare. Handisams egen sammanfattning av så kallade ”flaskhalsar” inom funktionshinderspolitiken beskrivs så här i korta punkter:

–  Arbetsgivare vågar fortfarande inte anställa personer med funktionsnedsättning.
–  Inom rättsväsendet känner många domare inte ens till FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning.
–  Hälften vet inte vilka stöd personer med funktionsnedsättning har rätt till under en rättegång.
–  Mer än två tredjedelar av de granskade skolorna fick under 2012 kritik när det gäller arbetet med särskilt stöd.
–  Kraven på att ta bort enkelt avhjälpta hinder i den fysiska miljön har funnits sedan 2003. Trots det återstår fortfarande många hinder att åtgärda.
–  Målen för när kollektivtrafiken ska vara tillgänglig flyttas hela tiden framåt. Nu anges att målen ska uppnås först år 2021, men i den takt som åtgärder sker blir inte heller det rimligt.
–  Ohälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning. Det har inte förändrats sedan första mätningen 2007.
–  Utvecklingen för att nå delmål och inriktningsmål i strategin för funktionshinderspolitiken går för långsamt. Om det fortsätter i samma takt som det gjort hittills kommer delmål och inriktningsmål inte vara uppnådda år 2016.

I debattinlägget i SvD beskrivs den trista följd som diskrimineringen, arbetslösheten och bristen på delaktighet leder till: Ett sämre hälsoläget och större isolering.

”På område efter område är levnadsförhållandena sämre för människor med funktionsnedsättning. I Handisams lägesrapport som presenteras i dag vittnar personer om den frustration de känner och hur de skulle vilja kunna leva som alla andra. Var fjärde person har svår ängslan, oro eller ångest.”

Lika Unika-bloggen kommer att återkomma till en del särskilt angelägna punkter i dagens rapport från Handisam. Det gäller bland annat utbildningen, jobben och tillgängligheten. Bland annat rapporterar Arbetsförmedlingen om hur läget faktiskt försämras för personer med funktionsnedsättning. Man klarar inte målet att öka andelen som går till jobb av de inskrivna.

Och fortfarande ser vi det absurda i att arbetet med att förbättra tillgängligheten går på tok för långsamt samtidigt som regeringen konsekvent förhalar den förstärkning av diskrimineringslagen som skulle kunna vara en viktig ”eld i baken”- lag på alla dem som har ansvaret för att Sverige på många områden fortfarande är otillgängligt och utestängande.

Läs mer:
–  Aftonbladets ledare om Torsdagsaktionen och kampen för ett tillgängligt Sverige
– Se inslaget i SvT:s Godmorgon Sverige om Handisams rapport