Låt inte riksdagen hamna ohjälpligt efter i arbetet med Agenda 2030


Så är 2017 års allmänna motionstid avklarad i riksdagen. Ledamöterna har producerat 3.848 enskilda motioner om de mest skiftande ämnena. Positivt är att runt 200 motioner innehåller ordet ”funktionsnedsättning” och det finns också motioner med begreppet ”funktionsvariation”. Förslagen handlar om FN-konventionen som lag, om, funktionshinderperspektivet i alla politikområden, om personlig assistans, om arbetsmarknaden och om en rad andra angelägna frågor.

Om ledamöterna får godkänt för att ha lagt många bra motioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så ser det sämre ut, till med och illa ut, på ett annat område:

De globala målen, FN:s ”Agenda 2030” som också gäller Sverige, behandlas ytterst sparsamt. (se motioner som sökts med ordet ”Agenda 2030”)

Missförstå nu inte: Det är tveklöst så att de ämnen som tas upp med Agenda 2030  som utgångspunkt är viktiga. Några av rubrikerna är ”Biståndspolitik, ”OS i Stockholm, Frihet fred och utveckling i världen, Afrika söder om Sahara, Latinamerika , Nordafrika och Mellanöstern , Europa och dess förflutna och Utrikes- och säkerhetspolitik.

Men det som är mycket slående är att det nästan helt saknas förslag och initiativ om hur Sverige ska jobba med Agenda 2030 utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I Sverige! Med utgångspunkt från de konkreta målen och delmålen. Det verkar, i alla fall så som det framträder i motionsfloran, saknas ett parlamentariskt engagemang när det gäller det nationella arbetet med de globala målen.

Jag tror egentligen inte att det är så. Vill inte tro. Vet att många ledamöter ÄR djupt och brett engagerade. I grunden handlar det nog om att det brister i hur processen har förankrats och i en riksdagsorganisation som försvårar ledamöternas delaktighet i frågor som är utskotts-övergripande.

Agenda 2030-delegationen lämnade före sommaren förslag till regeringen om det svenska arbetet med agendan. Delegationen markerar i sin rapport ”I riktning mot en hållbar välfärd hur viktigt detta är med en jämförelse.

Riksdag och regering behöver säkerställa att hållbar utveckling ses som ett övergripande mål med samma tyngd som t.ex. det finanspolitiska ramverket.

Delegationen bedömde att ”i dagsläget har genomförandet av agendan i begränsad utsträckning förankrats i riksdagen”. Därför var det också naturligt att detta är delegationens första punkt på åtgärdslistan i förslaget till regeringen. Den parlamentariska förankringen.

Så, det är glasklart att regeringen och Ardalan Shekarabi, ansvarigt statsråd för det svenska arbetet med Agenda 2030, behöver ta många initiativ. Nu gäller det att ordna en starkare förankring i parlamentet och väcka ett livligare engagemang bland våra folkvalda om hur målen ska nås och om hur Sverige ska bli ett hållbart land; ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

I civilsamhället, i svenska kommuner, landsting och regioner och bland många myndigheter är arbetet i full gång. Låt inte riksdagen hamna ohjälpligt efter i arbetet med Agenda 2030.

Läs mer: Lika Unikas hemsida Agenda 2030 och om ett nödvändigt funktionshinderperspektiv.