Kategoriarkiv: Okategoriserade

Riksdagsmotioner med #funkpol – perspektiv

rosenbad o riksdagenDet verkar sluta på totalt 2291 motioner under den allmänna motionstiden i riksdagen. Som vanligt tar de upp en rad varierande ämnen, bland dessa motioner om ”bevarande av nyckelharpan”, ”inför republik” och ”Cykelturism”. En snabb genomräkning på nyckelord i rubriker säger att 23 motioner har ordet ”Gårdsförsäljning” (av alkohol) och 24 motioner ordet ”Funktionsnedsättning”. Granskar jag motionsflödet med Lika Unika-ögon och med utgångspunkt från vårt fokus på mänskliga rättigheter, arbete och tillgänglighet så finns det en del ”godbitar” som är värda att läsa och värda att följa behandlingen av i riksdagen. (även om de allra flesta motioner avslås…)

Här är några tips:
Paradigmskiftet från patient till medborgare –      Désirée Pethrus (KD)
*  Funktionshinderperspektiv i folkhälsopolitiken –   Désirée Pethrus (KD)
Särskilt anställningsstöd för personer med
funktionsnedsättning i den ideella sektorn   –      Per Lodenius (C) / Helena Lindahl (C)
* Tillgång till arbetshjälpmedel –  Åsa Westlund
Fritidshjälpmedel   –      Bengt Eliasson och Barbro Westerholm (FP)
* Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund  Ali Esbati m.fl
* Tillgänglighet är en rättighet  – Roza Güclü Hedin (S) m.fl
* Staten ett föredöme för att anställa
personer med funktionsnedsättning  –      Betty Malmberg (M)

Ljus i MR-institutionsmörker?

ljus i mörkerDet kanske inte alls är så. Men om man vill leta efter positiva signaler så går det att smyga in lite förhoppningens känslor i kropp och tankar. Detta (kanske) glädjande är ett par meningar i regeringens budgetproposition, den för utgiftsområde 01, ”Rikets styrelse”:

”Regeringen avser återkomma till riksdagen med en strategi för ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige. En viktig fråga att belysa är hur en självständig granskning av efterlevnaden av mänskliga rättigheter kan säkras”.

Man vill gärna tolka den politiska inriktningen som meningarna ska ge uttryck för som att regeringen nu kommer att lägga fram en efterlängtad strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i  Sverige. Och man vill väldigt gärna sätta förhoppningar om en nyinrättad och oberoende MR-institution i orden om en ”självständig granskning”. Under en tid har det legat ett politikens mörker över det åtagande som Sverige har gjort internationellt om att inrätta en sådan. Frågan är om det här är lite ljus och en strimma hopp?

Det formella åtagandet att inrätta en MR-institution finns efter det svenska undertecknandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är också något som FN i andra sammanhang har uppmanat Sverige att göra. Behovet är stort av en funktion som oberoende från beslutsfattarna kan arbeta med att både skydda och bevaka men inte minst att främja och driva på arbetet med att leva upp till de förpliktelser Sverige har enligt FN-konventioner.

Många personer som har en funktionsnedsättning upplever i sin vardag, in på skinnet, att mycket mer måste göras för ökad delaktighet, för rätten att få delta i arbetslivet, för en lika god utbildning som andra och i övrigt en bättre välfärd. Som Lika Unika-bloggen skrev i ett annat inlägg visar uppföljningar att Sverige, inte minst kommuner och landsting, måste arbeta mycket mer offensivt med konventionens implementering. Och vill man hitta en riktigt bra illustration av och ”bevis för” behovet av att skynda på arbetet så är nog den uppgift som Myndigheten för delaktighet skriver om i ”Hur är läget 2014″ en riktig ”tydliggörare”:

Exempelvis känner bara en av fyra domare till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Illa, och samtidigt ett gott exempel på att ljuset i MR-institutionens tämligen kalla mörker verkligen är välkommet.

Läs mer om MR-institution:
*
Lika Unikas hemsida
* FN-förbundets hemsida

”Undantagen gör Ullenhags förslag tandlöst”


Länk till artikeln i Svenska Dagbladet, se nedan. Här samma fråga som uppmärksammas
av Nyhetstecken. Länk till inslagets hemsida, se nedan…

Det är om regeringens förslag till förändringar i diskrimineringslagen när det gäller bristande tillgänglighet som rubriken i det här inlägget används som målande beskrivning. På Svenska Dagbladets Brännpunkt skriver organisationerna som står bakom Tisdagsaktionen om regeringens förslag. I artikeln lyfter man fram två av svagheterna i förslaget:

Enligt regeringen ska företag med färre än tio anställda undantas. Tisdagsaktionen skriver om detta.

”Enligt statistik från SCB kommer 92 procent av företagen inom handel inte att påverkas av förbudet. Liknande siffror gäller andra branscher: 89 procent inom hotell och restaurang, 90 procent inom transport, 93 procent inom hälso- och sjukvård och hela 99 procent inom kulturen.

Det blir, menar man, absurt och jämför med om andra diskrimineringsgrunder skulle behandlas på samma sätt i lagstiftningen:

Tanken på att sätta upp liknande villkor för vilken annan diskrimineringsgrund som helst är fullständigt absurd. Skulle det någonsin vara acceptabelt att stänga ute en kvinna från kvarterspuben för att den har färre än tio anställda? Eller att hindra en person av utländsk härkomst från att köpa blommor från butiken på torget, eller en hbtq-person från att handla i livsmedelsbutiken på hörnet?

Mer om ämnet:
– Svenska Dagbladet, Brännpunkt. Inlägg från Tisdagsaktionen.
Länk till Nyhetstecken om regeringens förslag.
Lika Unikas hemsida om diskrimineringslagen
– Ekot uppmärksammar frågan i ett inslag, 8 minuter och 20 sekunder in i inslaget.

Mänskliga rättigheternas dag 10 december

crpd bild
Idag den 10 december är det Mänskliga rättigheternas dag. Dagen instiftades 1950 för att hedra FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor. För personer med funktionsnedsättning har rättigheterna dessutom tydliggjorts i en särskild konvention som Sverige har ratificerat och som trädde i kraft i vårt land den 14 januari 2009. Konventionen slår fast de mänskliga rättigheterna inom en rad områden och innebär ett genomgående uppdrag till de länder som skrivit under den:

Att arbeta för en genomgripande attitydförändring i samhället i synen på personer med funktionsnedsättning, från ”vård-, omsorgs- och sjukvårdsperspektiv till en fråga om mänskliga rättigheter för människor som har samma rätt som alla andra.

En och annan kanske frågar sig om det verkligen behövs en särskild MR-dag i Sverige? Vi som så ofta talar om MR-frågor när det gäller andra länder, och vi gör det med hög röst och inte utan trovärdighet i den internationella debatten? Ja, visst behövs det! Sverige är verkligen inte perfekt. Det vet inte minst den som har en funktionsnedsättning och kanske söker ett jobb, vill tillgodogöra sig utbildningen i skolan eller komma in på offentliga platser som idag ofta är otillgängliga. Det är många som varje dag upplever att Sverige behöver göra mycket mer!

Just idag, på de mänskliga rättigheternas dag, är det viktigt att uppmärksamma det som brister i samhället. Där är FNs granskning av Sveriges funktionshinderpolitik viktig, en fråga som tas upp i riksdagen på fredag. Det är också angeläget att reagera på politiska beslut som leder i fel riktning. Ett sådant är förslaget att försämra tillgängligheten i nya bostäder. Ett lagförslag på väg fram till riksdagen får nu kritik från Lagrådet som i sin kritik hänvisar till FNs konvention. Lagrådet menar att regeringen tydligare måste beskriva hur de nya reglerna förhåller sig till konventionens krav om förbättrad tillgänglighet.

Fler områden finns att förbättra, som skolan, arbetsmarknaden och inom kollektivtrafiken. Den som vet allra bäst om läget är förstås den som själv lever med en funktionsnedsättning och de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Men även statens myndighet Handisam kan berätta om ”Hur är läget 2013″ och gör det med analysen är det går alltför sakta framåt. Och ännu år 2013 saknar Sverige den oberoende MR-institution som borde finnas för att driva på och övervaka arbetet med mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheternas dag behövs verkligen.

Bra översyn av Arbetsförmedlingen men glöm inte det här!

alöshetsbildI höstens budgetproposition meddelade regeringen sin avsikt att göra en så kallad ”bred översyn” av Arbetsförmedlingen. Med utgångspunkt från hur det fungerar (eller inte fungerar…) i förmedlandet idag, ser man att ”De tecken som finns på försämrad matchning ska därför tas på allvar och arbetet med att utveckla matchningen ska fortsätta. I regeringens promemoria om översynen skriver man också:

”Regeringen anser att det finns skäl att analysera om det finns behov av förändringar för att på ett än bättre sätt ge stöd till såväl personer som står långt från arbetsmarknaden som personer som är närmare ett jobb men som behöver stöd att finna ett arbete”.

Det är tveklöst en viktig översyn. Det behövs skarpa förändringar om stödet till den som är arbetslös ska förbättras. Det gäller inte minst den stora grupp av personer med funktionsnedsättning som utgör ungefär vart fjärde inskriven vid förmedlingen.

Där finns det en rad brister att ta tag i. Hela utgångspunkten för arbetsmarknadsområdet och därmed Arbetsförmedlingens arbete måste göras om. I dag är utgångspunkten för insatser att man har en ”nedsatt arbetsförmåga”, om man har en funktionsnedsättning. Det är ett Arbetsförmedlingens och politikens begrepp som är oerhört tveksamt och som är en stämpel som riskerar att i stället försämra människors möjligheter att konkurrera om jobben på samma villkor som andra. Vad innebär det att bära på etiketten ”Nedsatt arbetsförmåga” inför och under en anställningsintervju, om man kommer så långt i en rekrytering.

Det finns mer än så att lägga in i en översyn. Det tar idag i genomsnitt 272 dagar att få den kodning av förmedlingen som berättigar till ett bra stöd och råd. En arbetslös med funktionsnedsättning som med ett hjälpmedel på plats där så behövs säkert kan vara minst lika kvalificerad för ett jobb som någon annan, får ofta vänta länge på hjälpmedlet. Regeringen har på en rad andra områden fått kloka förslag till åtgärder av den så kallade Funka-utredningen som också behöver förädlas till skarpa lagförslag.

Där föreslås bland annat att Arbetsförmedlingen tar över Försäkringskassans ansvar för hjälpmedel, något som idag är delat mellan myndigheterna. Förändringen är bra i sig men man KAN känna oro för att bristerna inom förmedlingen också kommer att påverka hjälpmedelsområdet negativt. Det bör regeringen ta upp i sin översyn och säkra förbättringar, inte försämringar, på det området.

Så gör den här angelägna översynen, regeringen. Men glöm inte att redan i direktiven skriva in att funktionshindersperspektivet måste in och måste vara en central fråga för utredningsarbetet. Och gör gärna utredningsdirektiven med den ansats som Lika Unikas eget program för jobben – Banbrytarprogrammet – har: Människan som en en värdefull resurs. Arbetet som en mänsklig rättighet.

888 dagar och hotande bakslag för tillgängligheten

888Det stod 888 på gårdagens flygblad. Torsdagsaktionen fanns som vanligt på plats utanför Rosenbad och hälsade statsråden välkomna till jobbet. Just den här dagen fanns ytterligare en organisation, Afasiförbundet, på plats som deltagare i aktionen. Vid det här laget är kravet välkänt i regeringskretsen: Brister i tillgänglighet utestänger och är diskriminerande. Det måste slås fast i lagen.

Det behövs göras mycket mer för att öka tillgängligheten och ge alla förutsättningar att leva och verka i samhället. Åtgärdas inte bristerna måste det ses som en diskrimineringsfråga. Därför är kravet på förstärkning i diskrimineringslagen om tillgänglighetsbrister så viktigt. Det är det för Torsdagsaktionen men också för majoriteten av ledamöterna i Sveriges riksdag. Den som tog sig från torsdagens morgon utanför Rosenbad till torsdagens eftermiddag i riksdagshuset på andra sidan Strömmen kunde höra en frågestund där en av de deltagande statsråden råkade vara Erik Ullenhag, ansvarig för diskrimineringsfrågorna. Han fick frågan av Vänsterpartiets Eva Olofsson:

”Därför undrar jag när vi i Sverige får ett lagförslag om att bristande tillgänglighet är diskriminering, på samma sätt som man har i Norge”

Erik Ullenhags svar känns igen sedan länge: Det korta svaret är att vi bereder frågan i Regeringskansliet”. Men också en markering att han egentligen själv vill ha lagen.

”Från min sida jobbar vi med att bereda frågan ifall bristande tillgänglighet är diskriminering. Det är ett arbete som pågår. Min ambition är att vi ska nå fram. Det har jag varit tydligt med både från min och från Folkpartiets sida”

Folkpartiet har skrivit en hel rapport om hur angeläget det att göra bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Det politiska stödet för förslaget är bredare än så och omfattar de flesta riksdagspartier. Nej-sägarna kan bara anas bakom fraser som ”kostnader ska beaktas” och liknande.

Samtidigt sker något annat i Sverige. I dagarna har myndigheten Handisam svarat på remiss på regler för byggande. En utredning vill ha en slags ”stoppbestämmelse” som ska hindra kommuner för att ställa krav på bättre energihushållning och tillgänglighet vid byggande. Det invänder myndigheten Handisam mot och skriver bland annat:

En stoppregel gynnar inte de kommuner som föregår med gott exempel. Den föreslagna stoppregeln skulle bromsa utvecklingen mot ett hållbart samhälle och sända felaktiga signaler till kommuner och byggbolag. Den vore ett bakslag för tillgänglighetsarbetet.

Går Sverige mot bakslag eller framgångar när det gäller målet om en god tillgänglighet? Ja, helt klart är att den riksdag som själv har beställt lagförslag om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund både behöver slå fast det i Diskrimineringslagen och samtidigt stoppa experiment som leder i motsatt riktning.

Läs mer:
Svensk Handikapptidskrift om 888 dagar
Svensk Handikapptidskrift om kritik från Handisam

Väntans dag 839 om en fråga som kan påverka valutgången

839839_gruppbild_webbklar

Dag 839. Den siffran fanns i alla fall på våra flygblad i morse när vi som vanligt var på plats utanför regeringsbyggnaden Rosenbad i Stockholm. Kravet: Det nu i regeringskretsen så välkända, det så viktiga för många i samhället och det som riksdagen faktiskt vill ha: En förstärkning av diskrimineringslagen som slår fast att brister i tillgänglighet är diskriminering.

I morse lämnade jag själv ett flygblad till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som visade sig ha koll på det journummer som Anders Borg kan ringa för att boka in en tid med Torsdagsaktionen, när han får en lucka. Och där verkar en symbolik ligga som är genomgående i hela den här frågan. Väntan. Väntan på lag, Och väntan på att Anders Borg ska ha tid. Det är nämligen där bromsen måste finnas. Regeringens besked har ju varit att man vill ha lagstiftning men först räkna kostnader. Så har man också gjort i något som snart börjar bli 1.000 dagar….

Även en förbipasserande moderat partisekreterare fick flygbladet av mig i morse. Kent Persson kan som sådan göra mycket nytta genom att berätta i statsrådskretsen hur viktigt det är att frågan klaras ut så att beskeden kan vara tydliga till väljarna. Jag anar att antalet valstrateger som tror att funktionshindersfrågor kommer att avgöra val är få. Men då ska man beakta att det är en stor grupp väljare som berörs. Den krets som kan intressera sig i frågan om diskrimineringsförbud är därför omöjlig att blunda för. En så stor grupp som personer med funktionsnedsättning, deras anhöriga och vänner, deras arbetskamrater och alla dem som i övrigt engagerar sig i frågor om mänskliga rättigheter KAN avgöra regeringsbildandet efter valdagen.

Den som minns hur blogginlägget ”Sveket” i valet 2010 gjorde att sjukförsäkringsfrågan lyfte som viktig valfråga och kanske till och med avgjorde utgången, kan inte blunda i frågan om diskriminering och tillgänglighet. Moderaterna själva har skrivit:

Alla former av diskriminering innebär hinder mot ett öppet och inkluderande samhälle. Vår politik syftar därför till att motverka diskriminering i alla dess former. Vi håller i grunden med om att bristande tillgänglighet kan ses som en form av diskriminering, men innan vi kan ta ställning till en sådan reform måste först de ekonomiska konsekvenserna noga utredas.

Nära 1.000 dagar är nog. Nära 1.000 dagar måste ses som mer av medvetet utdraget utredande än seriösa överväganden. Det är kanske dags att, som Folkpartiets Mathias Sundin så klokt skrev i en debattartikel:

”Vi kan inte vänta längre. I flera länder kan man se att detta går att hantera, och till och med bli lönsamt. Sverige ligger långt efter och nu vilar det ansvaret tungt på Moderaterna. Självfallet vill vi slippa göra upp utanför Alliansen, men nu går det inte att vänta längre”.

Nej. Rätt så.

Läs mer: SRF som tagit gruppbilden ovan, skriver om torsdagsaktionen

Lika Unikas budskap till regeringen i Rosenbad

Agnetha Mbuyamba Lika Unikas ordförandeIdag genomförde myndigheten Handisam en resultatkonferens om funktionshinderspolitiken. Alla regeringens myndigheter deltog tillsammans med en rad företrädare för funktionshindersrörelsen. Från Lika Unika medverkade vår ordförande Agnetha Mbuyamba som talare under ett pass med rubriken ”Funktionshindersrörelsens syn på regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken”.   (Läs talet nedan eller direkt på vårt konto på Slideshare), Agnetha Mbuyamba menade att mycket har gjorts men att det idag finns andra, mer negativa tecken:

”Visst har det hänt en del, men ibland får jag en isande känsla av att pendeln har börjat svänga tillbaka. Kostnader tas upp i debatten så ofta, så utförligt och så högljutt. Det talas om återskapade institutioner för att vi inte har råd med LSS. Det talas om sämre tillgänglighetskrav vid byggande. Det talas om alltför stora samhällskostnader att slå fast att brister i tillgänglighet är grund för diskriminering.  Tänk om vi med samma engagemang kunde beskriva människors rättigheter och behov”,

En del konkreta punkter fanns med i budskapet som utgick från FN:s konvention rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de värderingar som var grunden för bildandet av Lika Unika. Agnetha Mbuyamba tog upp jobben och förslag om att personer med funktionsnedsättning ska få samma möjligheter som andra att komma in på arbetsmarknaden. Där fanns en nyhet från regeringen ”dagen till ära”, som påminner om förslagen om tranieeprogram i Lika Unikas ”Banbrytarprogram”: En satsning på praktikprogram inom statliga myndigheter.

Andra avsnitt i talet handlade om att satsa på utbildning av myndigheter och inte minst av politiker om FN-konventionen. Där fanns en uppmaning till regeringen att markera betydelsen av funktionshinderspolitiken genom att placera ansvar och samordning i statsrådsberedningen. Och självklart tog Agnetha också upp frågan om att Sverige i diskrimineringslagen ska slå fast att brister i tillgängligheten är diskriminering.

”Tillgänglighet är en fråga om demokrati och en självklarhet för den som erkänner alla människors lika värde. Tillgänglighet lönar sig, dessutom för alla”, påminde Agnetha Mbuyamba.

Hon utvecklade också Lika Unikas syn på samråd och samverkan men hade också förväntningar på politiken:
–  En ärlig vilja att lyssna och ta till sig
–  En genuin avsikt att de kunskaper som vi tillför också får påverka politiken och besluten
–  En respekt för varje organisations prioriteringar och engagemangsområden.
–  En bestämd vilja att se resultat.

”Eviga dialoger som inte leder till verkliga förändringar är inte optimalt Det är inte okey”, som Agnetha Mbuyamba formulerade det.

God Jul och Gott Nytt År

julbild slit

Oj! Du har lyckats hitta Lika Unikas nya blogg. Tanken är att vi på det nya året 2013 ska komma igång på allvar. Här kommer vi att skriva om politik och samhälle utifrån perspektiven mänskliga rättigheter och funktionsnedsättning. Jag gissar att det kommer att beröra många områden men fokus ligger på jobb, rätten till utbildning och tillgänglighet. Lika Unikas blogg ska bli en viktig röst i de här frågorna. Detta alltså in på det nya året.

Vi har stängt på kansliet över helgerna och öppnar åter måndagen den 7 januari. Välkommen att följa utvecklingen av bloggen och välkommen att läsa alla våra spännande inlägg.

God Jul och ett Gott Nytt År!

/Peter Andersson
Opinionsbildare för Lika Unika